Hellas

Nu har det gått sådär lång tid igen sedan jag skrev, dels har jag inte haft något att skriva om och dels har jag inte haft tid.
Nu borde jag ligga och sova, men dyngförkyld som man är så går ju inte det och kanske är det lika bra eftersom jag jobbar 8-20 imorgon, så kliva upp tidigt idag betyder ju tidig kväll ikväll så jag förhoppningsvis är piggare imorgon, då jag inte kan vara hemma och vara sjuk, men jag kan ju inte påstå att jag egentligen är fräsch nog att jobba.

Annars då?

Tja, det är väl som vanligt, man jobbar, hinner inte med någonting annat och man känner sig ganska otillräcklig nu, men man får ju hoppas att det lugnar ned sig såsmåningom.

Oj vad tiden rusat iväg.

Igår var vi på Johanna och Dennis bröllop, det var ett jättevackert och trevligt bröllop, allt var verkligen jättelyckat och fint.
Vi kunde tyvärr inte stanna så länge eftersom Max skulle iväg på en skjuttävling idag, men det var kul att vara där ett tag i alla fall.

Fast det kändes ändå lite vemodigt i kyrkan, och sedan på festen, föräldrar har ändå en ganska stor del av ett bröllp, att brudens far ska hålla tal och så, och jag vet ju att det inte kommer hända på mitt ev bröllop. Min pappa kommer ju inte ens att vara där. Ingen från hans sida finns ju att vara med och det känns ganska tungt.

Annars är jag rätt hängig, trött ända in i märgen, och längtar bort.

Vad det blev negativt det här inlägget, men det får vara så nu

Jag är dålig på att skriva, glömmer hela tiden bort att jag har en blogg.

Idag har jag varit förbi kontoret en sväng, jag och Solis, min kollega, gjorde bort lite pappersarbete och sådant som måste hinnas med ett tag, sedan åkte jag hem och jag har just gett Leo middag, Max är på bio med en kompis.

Ikväll blir det rester till middag, kycklinggryta sedan igår. Världens simplaste kycklinggryta, men riktigt god.

Annars då? tja, inte mycket, jag jobbar i helgen och sedan är "hamsterhjulet" igång igen.  Den 14-16 maj kommer mamma och Marielle hit, helgen innan dess är det bröllop, sedan helgen 4 juni kommer Sofia och Macke hit, så det ska ju bli roligt, och den 2 juli fyller ju Max 30. Så en del roligt kommer ju :)

Nej, nu har jag inget att skriva, som ni säkert märker om ni läser här ovan, så vi hörs :)

Nu är det snart dags att gå och lägga sig, var precis ut med Leo på sista rundan för idag. Luften var klar och det var ganska kyligt och det luktade vår - och det gjorde så ont i bröstet då jag kom på att pappa aldrig mer får vara med om årsförändringarna.
Jag blir alltid lika glad då det börjar lukta vår, det är något speciellt, som kommer varje år, och han får aldrig mer vara med om det.

Jag saknar honom jämt, men vissa perioder är värre än andra, då känns det mer hopplöst och orättvist, när man inser hur lång tid som faktiskt gått sedan man sist pratade, eller sågs, och inser att man fortfarande bara är i början av det hela som ska vara livet ut.
När man inser hur mycket som har hänt som man vill kunna berätta och inte kan.
När man lyfter telefonen för att ringa eller skicka ett meddelande och inser att det inte går.
När man kommer på att man inte kommer ihåg hur han luktade eller hur hans röst lät, hur han rörde sig, då känns det som om han är på väg bort och man griper i panik tag i det man kan för att ha honom här, kvar hos sig.

Jag är glad över de minnen jag har, men de räcker inte, inte på långa vägar, vi var ju inte klara med varandra, vi borde i alla fall haft en chans att säga hejdå och göra ett avslut...

Ingredienser:

8-10 Kotletter läggs ut i en smord långpanna.
Blanda 3 dl grädde
4 dl Creme fraiche (vispas sönder)
1 dl soja
1 tsk Sambal Oelek (hot) eller 2 tsk
ifall man vill ha starkare smak.

Gör såhär:

Häll blandningen över kotletterna och sätt in i ugnen i
150 -175 grader i 1-1,5 timme.
Tiden i ugnen går att korta till ca 45 minuter
om ugnen sätts på 225 grader.
Täck gärna över kotletterna med ugnsfolie
sista minutrarna vid högre temperatur.

Jag brukar servera med ris, men potatis eller potatismos går lika bra.



Bild lånad från matklubben, då jag inte hittade kameran.
Här har de serverat det med potatis och råkost sallad.

Lugn dag idag, jaghar småpysslat lite med jobbet, så det ska vara klart, scheman och sådant, sedan har jag skickat in en jobbansökan till ett jobb som jag hemskt gärna vill ha, så håll nu tummarna för mig!!

I fredags var jag och mötte upp Sofia vid Slussen och sedan åkte vi till Täby Centrum, jag skulle hitta något att ha på mig på bröllopet och sofia likaså, men jag kom hem utan klänning, fanns inte en enda klänning som passade till ändamålet i hela köpcentrat, helt sjukt. Men jag kom hem med en jacka i alla fall och lite smågrejer, och om inte annat så hade vi en riktigt trevlig dag där borta, så bortkastat var det ju inte :)

I går jobbade jag också litegrann och sedan försökte jag vila, jag är så sjukt trött, känns som om kroppen aldrig hinner vila upp sig så varje liten grej som ska göras blir ett sådant stort projekt att jag inte pallar, men det blir väl bättre, det måste ju bli det

Är sjukt trött och ögonen värker, tror det dels beror på att jag hade svårt att somna inatt och dels på att det är massa pollen på g, ska åka och möta Sofia om ett tag, vi ska åka och shoppa, både hon och jag ska på bröllop framöver, jag den 8 maj och det här är enda tillfället jag har att köpa klänning, så det ska göras.

Solen tittar fram lite och jag hoppas att det ska hålla i sig nu, så det kalla och höstlika vädret försvinner.

Nej, nu är det dags att börja göra sig iordning... på återseende

Om det nu skulle vara någon okänd som trillat in här så kanske det skulle vara artigt om jag presenterade mig lite närmare.

Jag är alltså Hella, egentligen Helena, men kärt barn har många namn( och Hella är ett av mina tillsammans med Hellis, Hellisbellis, lilla skruttan, smulan och lilla odjuret)
 (något dragen, men ni får iallafall ett hum om hur jag ser ut)

Jag är 29, bor på Lidingö tillsammans med min sambo (världens bästa) Max och dvärgpinschern Leopold.

  

Vi bor i en ljus tvåa som vi håller på att smårenovera mest hela tiden men det går med snigelfart.

Jag är utbildad begravningsentreprenör men jobbar som personlig asisstent, men en vacker dag så vill jag jobba inom begravningsbranschen, kanske öppna ett funeral home.
(tror nämnligen att det kommer bli mer och mer efterfrågat i framtiden)

Jag har en 2 år yngre syster, Sofia som bor i Göteborg tillsammans med sin sambo.



Min mamma bor kvar i Härnösand, i enligt rykten, en jättefin lägenhet.
Hon köpte en lägenhet innan jul och jag har inte sett den här, men på de ynka bilder jag sett så ser den fin ut.



Min pappa finns tyvärr inte längre här, han blev sjuk kring julen 07 och riktigt sjuk i januari -08, i feb visade proverna att det var cancer och att den spridit sig till hjärnan och den 28 februari så lämnade han oss.
Han är begravd vid ett gammalt fint tempel utanför Bang Saen i Thailand där han bodde, och det går inte en dag utan att jag saknar honom så det gör ont och att jag önskar han hade varit begrav här i Sverige så vi kunde "hälsa" på honom när vi ville.

Så, det här är alltså jag, vem är du?

Pappas gryta